:)

Jaha, då var man här. Min sista vecka som student. I alla fall för denna gång. Man kanske återvänder till skolbänken i framtiden, vem vet. Det känns mest overkligt, inte ledsamt och inte heller glatt. Det går inte att ta på riktigt. Det är lättare att längta till helgen. Till fredag och att äta ute med klasskompisarna och till att vi ska festa tillsammans, alla 9, kanske för sista gången alla samlade. Det är lättare att längta till lördag och att åka till Uppsala för att fira Elin 25 år. Men det känns mest konstigt att längta tills man är färdig socionom eftersom man inte vet vad man ska förvänta sig ännu. Spännande är det dock, och jag är stolt över mig själv och mina fina klasskamrater. Mikaela ska ha ett speciellt tack. Tack för allt stöd, pushande och att hon varit en sådan kompanion i skolan, men också för att hon blivit en otrolig vän. En vän som ställt upp i allt och som jag kan säga med ett allvarligt DJUUUP att jag älskar. Ojojoj alla timmar plugg tillsammans, alla sidor text vi har skrivit, alla glas vin vi druckit, alla fyllor, alla Brynäsmatcher och alla givande, sjuka, och bra samtal. It has been a pleasure och kommer fortsätta vara! Skillnaden är bara det att vi kommer ha seriösa jobb (förhoppningsvis xD) och vara socionomer ;) <3