:)

Allt känns plötsligt lite jobbigare då jag inser att alla mina bästisar är där jag inte är. Ann är i Stockholm, Miki likaså. Elin är i Norge. Wonkan är i Sundsvall. Malin är i Skåne.

Denna dag har varit underbar och sen gjorde den en tvärvändning helt utan anledning. Kan aldrig sätta fingret på vad som ändras. Aldrig. Jag hatar när jag slås av tanken som jag allt för ofta slås av, klichén; "Vad är meningen med allt?" Det känns som att vi ständigt försöker bygga upp någon slags tillvaro för oss själva och söker ständigt meningen och nån slags lycka. Men vi når aldrig dit, för vi människor blir aldrig helt tillfreds, dom påstår det iaf. Och det stämmer på mig, för jävla bra.

Anledningar till varför jag borde vara glad idag: Jag är i Ämbarbo. Jag har söta katter runt om mig. Johanna gjorde klappgröt nyss. Mamma är underbar mot mig hela tiden. Tobbe är omtänksam och gullig. Micke ringer mig och är söt och glad. Jag har kommit på ett nytt kortspel. Jag är ledig. Jag har legat på studsmattan och läst och solat mestadels av dagen. Ändå sitter jag här och skriver detta.

Fan vad jag inte orkar just nu, fan va folk inte borde orka med mig.